Vårvinterbeskärning

I eftermiddags var min tanke att jag skulle ut och börja beskära mina äppelträd. Stod inte på så länge kan jag säga. Vid snö, regn och drivis kan man ju hålla sig för skratt. Blir nog bättre imorgon...

Men jag kan ju ändå dela med mig av lite grundläggande tips till de som själv ska ut och prova på denna underbara syssla.

Först och främst. Beskärning stimulerar till nytt liv, så gödsla inte med sekatören. Har ditt fruktträd många vattenskott sen fjolårets, kanske då lite för kraftiga beskärning? Ta inte bort alla! Gallra bort runt en tredjedel. Vid beskärning på våren får man en mer kraftig tillväxt än på sommaren (juni, juli och augusti, JAS). Detta för att trädet måste kompensera borttagen bladmassa. Mer energi går åt till att producera blad än fruktved. Beskär man på sommaren är trädet i full tillväxt och har mer energi samlat i roten, vilket gör att det inte behöver producerar en massa nya skott och även har lättare för att läka sår. Bra att tänka på innan man går igång och inte vill ha ännu mer att klippa nästa år och nästa och nästa...Det gäller att hitta en balans i grenarnas ålder för att få frukt och ett friskt träd att glädjas åt länge. Bäst är att, som Lasse Krantz säger, sträva efter en medelålder. Lite gamla och fruktbärande, några pigga 40+ och en del bångstyriga ungdomar, som kan stå för tillväxten. 

Vilka grenar tar man då i första hand bort? Börja med döda och skadade. När en gren dött börjar nedbrytningen och det tillkommer div. svampar och andra organismer. Risken är att dessa sprider sig in i trädet. Bättre då att klippa bort och optimera trädets möjlighet att själv valla över snittet. Sen vill man inte ha grenar som ligger och skaver mot varandra och därmed kan skada barken. Inte heller korsande, inåtgående och kanske grenar som hänger ner, där risken är uppenbar  att du kommer att fastna varje gång du kör med gräsklipparen i sommar. Gör du allt detta räcker det mer än väl. Hur du ska klippa återkommer jag till.

"Vi var fler som frös..."

Jag överlevde...

Jag överlevde 45-års dagen... (Var inte så krisartad som jag befarade.) Blev en riktigt härlig, om än väldigt regnig, dag med underbara gäster, massor av blomster och paket! Tack alla!
 Och, det bästa med regnet var ju att nästan all snön försvann. Äntligen hopp om vår! Var ute och gick min lilla trädgårdsinspektionsrunda. Lite på g både här och där. Söta dubbla snödroppen 'Flore Pleno' kämpar sig upp genom ett isigt snötäcke. Sen återstår att se om snöklockorna visar sig i år. De såg lite skrala ut det förra. Finns kanske fler att hämta för påfyllnad annars...??? Förresten, jag fick en fågelbok som innehöll en cd-skiva med inspelat kvittrelikvitt igår. Gött syrrorna, tack! Nu ska jag bara försöka lära mig vem som låter hur också... återkommer om detta.

Vaknade upp i en drömvärld

Okey, igår kunde man ju för all del stå ut med att vintern inte vill ge sig! Underbara värld!! jag blev lite som Sara, crazy with the camera.... (oj, nu var jag visst tvungen att länka till hennes blogg, bara för jag råkade nämna hennes namn, gäller att hänga med i svängarna...). Skulle försöka fota en oemotståndligt söt koltrast som burrade upp sig i äppelträdet men så fort jag skulle tryck av flög han. Ett varv runt huset sen gav jag upp.

Mitt växthus står också och slumrar. Sen behöver den gamla äppelträdsdamen verkligen piffas till, men för all del, vem behöver inte det!!? 45-års krisen är typ ett faktum. Hjälpte inte med spinningpass i morse. Kände mig stel och allmänt småöm både häran och däran. Min cykelkollega var betydligt hurtigare. Imponerande! Hon har passerat 45, så kanske, finns det hopp även för mig. Så, ser ni en ekorrliknande figur som studsar runt med sekatören i träden är det bara en vältränad trädgårdsmästare! Och förresten; Happy Valentine's Day ♥, som dom säger i Amerika...

Snart vår... eller?

Fotograf: Sara Palm

Jaha, här står lerkrukorna på rad och väntar, precis som jag, på att våren ska visa sig. Är inget stort fan av kyla direkt...  Men snart dags att sätta fart på sekatören!