Långkallingar, tjocka byxor med ännu tjockare knäskydd, t-shirt, flanellskjorta (jodå, en sån där rutig gosig sak), världens tjockaste fleecejacka och en arbetsjacka utanpå, fleecekrage, mössa och dubbla vantar. Ett aprilskämt??! Nej minsann. Men en arbetsdag den första april 2015. Snorkall vind, som bara svepte runt och en sol som inte riktigt ville visa sig. Dock gällde det att se det från den ljusa sidan! Det regnade inte och man får arbeta i högt tempo för att hålla värmen uppe.
Väl hemma och på väg in i den goa stugvärmen gladdes jag åt att den lilla
lungörten tappert börjat blomma.
Det lyste blått och välkomnande under magnolian.
Vitsipporna hade slagit ut.
Den rödbladiga flädern visade sina stora knoppar. En favorit!
En förfärligt risig och trist lavendel. Oj, får se om den blir till någon glädje i sommar...
Kompostvarning.
Nu visade sig faktiskt solen! Inne på köksbordet lyste även påskliljorna som små solar.
De luktar skit, tycker A...men är det påsk så är det, kontrar jag med på den.
Snart långledigt! Så härligt det ska bli!
Och förresten, "håndan" är ju då vår vackra dialekt och betyder typ "som bara den"
eller "som fasiken" eller för all del "som sjutton".
Ha en skön onsdagskväll!
Jag ska iväg och öva påsksånger med härliga WiPå-kören jag,
för imorgon bär det av mot Blåkulla!
Kram Milla











.jpg)
.jpg)






.jpg)











