Första klippet...

Visst sjutton! Vinrankan hade jag alldeles glömt bort! Nåväl, nu är den klippt. Den står i ena hörnet av växthuset. Jag har sparat tre långa huvudgrenar, som växer längs med taket, och några kortare skott på dessa. Varje vinter klipper jag sen tillbaks alla de skott som vuxit ut föregående säsong från dessa skott och från stammen  Klipper över andra knoppen. Sen är det bara att vänta. Under sommaren får jag sen naturligtvis ansa flera gånger dels för att det inte ska bli överväxt men även för att frukten ska få sol, så klart.

Sen dök farbror L upp med påfyllning av vinterns vedförråd. Och det passade ju bra när arbetskläderna ändå var på. Lockade även ut tonåringen att hjälpa till...måttligt road men jag hoppas han njöt lite av januarisolen😊

Allt gott!
Milla

Äpplen och kastanjer...

Så mysigt nu när hösten kommer. Att få krypa upp i soffan i brasans sken och höra vinden vina utanför fönstret. 

På yttertrappan kan man tända lyktor och pynta med ljung och cyklamen (och några pelargoner, som fortfarande är fina).

I trädgården är det gult:-)

Det är fortfarande trädbeskärning på gång och dagarna har bjudit på alldeles ljuvligt arbetsväder. Dock har måndagen varit mer höstlik och lite ruggig. Mössa på...Det man med säkerhet vet är att man åtminstone  sover väldigt gott av all frisk luft:-)

Svårt att inte ta med fin fallfrukt hem när den ändå ska slängas. 

Ibland har man även turen att hitta nedfallna kastanjer. Det hade jag och nu ligger de på ett silverfat och pryder köksbordet.

Allt gott!

Milla

Vinrankan och drömmen om ett vindruvstak...

Inlägg 401 och vad kan väl passa bättre än att börja året med att försöka hålla drömmen om ett vindruvstak vid liv. När jag planterade min vinranka, av sorten 'Einset', i växthuset för fyra år sedan var väl inte min första tanke att vinrankor med åren tenderar att bli stora utan snarare den att få gå där inne och pyssla samtidigt som en och annan druva slank i i munnen. Och vet ni! Så har det faktiskt blivit. Första året förärades jag fem små klasar. Nu får jag en lagom skörd som räcker till både juice, gelé och lite mumsande. Jag har lett upp två stammar i taket och en kortare på sidan. 

Eftersom vinrankan hör till de växter som kan 

blöda om man klipper dem senare under vårvintern så brukar jag gå ut i mellandagarna och klippa, (tidigare i november går också utmärkt). Nu var det så kallt just efter jul så det fick vänta till idag istället. Stormen Sveas efterdyningar svepte runt växthuset men där inne var det riktigt skönt. 

Jag måste så klart klippa rankan regelbundet under sommaren annars skulle jag, gudbevars, inte komma in i växthuset för alla skott. Därför var det inte så mycket att klippa idag. De skott som burit frukt under året kortar jag in över två knoppar. I år gallrade jag även lite bland sidoskotten så det nu är ca 20-25 cm mellan dem. Sen är det bara att vänta...

Gott om gott hoppas vi på även till sommaren 2015!

Trevlig helg!

Kram Milla

Druvan...

 

I mellandagarna klippte jag vinrankan i växthuset. Jag sporrbeskär alla sidoskott över två knoppar så att det återstår tjocka korta skott på varje sida om huvudstammen. Förra året vaknade vinrankan väldigt sent. Eftersom våren var så kall och lång trodde jag nästan att den gått hädan. Men som tur var satte den sprutt och gav en riklig skörd! Kändes väldigt lyxigt att gå in i växthuset och mumsa på söta fina druvor.

 

 

 Må så gott alla!

 

Kram Milla

Rosbeskärningen avklarad...

Jag är en rosälskare! I min värld är en trädgård utan rosor fasligt fattig...Nu är mina ladies gödslade, underhållsbeskurna och allmänt ompysslade. Varför beskär man då? Jo, det viktigaste syftet är att skära bort de delar som inte längre har någon funktion och att forma och föryngra rosorna. Det innebär bland annat att alla döda och skadade grenar ska bort. Sen måste man successivt gallra bort gamla grenar för att föryngra plantan. Kanske forma den för att skapa ett vackert växtsätt eller vad man nu har för övriga önskemål. Varje ros ser jag som en egen liten individ och anpassar beskärningen efter det. Det finns vissa grundläggande regler beroende på vilken sort som ska beskäras. Fast det går bra att vara lite okonventionell och tänja på gränserna. Jag har t ex en klätterros som jag håller ner ganska hårt och klipper som en buskros. En bra tumregel för tidpunkten när rosor ska beskäras är ungefär när björken har blad stora som musöron. I år håller jag dessutom tummarna för att jag ska slippa för mycket ohyra. Viktigt att tänka på är att köpa friska härdiga rosor när man inhandlar nytt (man måste förenkla det för sig här i livet). Sen måste man förstås sköta om dem med kärlek för många av dem kan vara ganska kräsna madamer. Men!! Det vet ju alla som älskar dessa skönheter, att det är värt all möda när man berusas av den ljuvliga rosdoften när den sprider sig i trädgården en ljummen sommarkväll. Mmm, jag längtar!!

Rengör dina verktyg...

Har beskurit äpple idag. Viktigt att tänka på är att när man beskurit klart ett träd, rengöra sina verktyg innan man ger sig på ett nytt. På så vis minskar risken att det förs över smitta, typ fruktträdskräfta, till nästa träd. Jag har en liten enkel gasolbrännare med mig som jag bränner av sekatörer och såg med.

Men det går lika bra att använda t-röd.

 Alltså, rena verktyg, mucho viktigt!

Päronträd och honungsrosor...

Idag fick mina fruktträd sig en välbehövlig ansning i vårsolen. Uppe i det gamla päronträdet växer en jätte honungsros, så där är det lite knixigt att komma till. Rosengrenar huller om buller. Jag klipper det egentligen helst på sommaren då denna arma dam en gång i tiden blivit brutalt avkapad in der mitte. Något hon inte kan glömma, så stackaren strävar fortfarande efter att återfå sin forna glans. Lite sorgligt kan man allt tycka och hon svarar med en ansenlig mängd av vattenskott om man klipper nu på våren...snyggade därför bara till henne lite. På sommaren är det numera strängt värre att komma till några päronskott för alla rosor. Honungsrosor har ju som bekant en tendens att med åren bli stora! Men! Alldeles för ljuvliga att leva utan! Jag har fem...

När man klipper förresten, är det bra att tänka på att vända bladet på sekatören in mot stammen. Då har man bra koll och gör lättare ett snyggt snitt med rätt avstånd från grenkragen (pilen). Det är viktigt att man inte klipper innanför grenkragen då denna är en del av stammen, inte grenen! Klipper man för långt in, längs med stammen s k flushcut, eller för all del lika illa, lämnar en för lång tapp utanför går det lätt röta in i trädet...och det vill vi ju inte vara orsak till. Gör man däremot efter konstens alla regler kommer trädet själv att valla över och läka såret fint.

Blåregns beskärning

Så här i början på mars är det dags att göra en vinterbeskärning på Wisteria, blåregn. Då sporrbeskär man över 2-3 knoppar alla de skott som växte ut förra året. Här om dagen var det syrrans blåregn som fick sig en liten putsning. Krävde visst balansprov upp för husgaveln... Men det gick fint. Brukar bli många fina blå blommor.

Vårvinterbeskärning

I eftermiddags var min tanke att jag skulle ut och börja beskära mina äppelträd. Stod inte på så länge kan jag säga. Vid snö, regn och drivis kan man ju hålla sig för skratt. Blir nog bättre imorgon...

Men jag kan ju ändå dela med mig av lite grundläggande tips till de som själv ska ut och prova på denna underbara syssla.

Först och främst. Beskärning stimulerar till nytt liv, så gödsla inte med sekatören. Har ditt fruktträd många vattenskott sen fjolårets, kanske då lite för kraftiga beskärning? Ta inte bort alla! Gallra bort runt en tredjedel. Vid beskärning på våren får man en mer kraftig tillväxt än på sommaren (juni, juli och augusti, JAS). Detta för att trädet måste kompensera borttagen bladmassa. Mer energi går åt till att producera blad än fruktved. Beskär man på sommaren är trädet i full tillväxt och har mer energi samlat i roten, vilket gör att det inte behöver producerar en massa nya skott och även har lättare för att läka sår. Bra att tänka på innan man går igång och inte vill ha ännu mer att klippa nästa år och nästa och nästa...Det gäller att hitta en balans i grenarnas ålder för att få frukt och ett friskt träd att glädjas åt länge. Bäst är att, som Lasse Krantz säger, sträva efter en medelålder. Lite gamla och fruktbärande, några pigga 40+ och en del bångstyriga ungdomar, som kan stå för tillväxten. 

Vilka grenar tar man då i första hand bort? Börja med döda och skadade. När en gren dött börjar nedbrytningen och det tillkommer div. svampar och andra organismer. Risken är att dessa sprider sig in i trädet. Bättre då att klippa bort och optimera trädets möjlighet att själv valla över snittet. Sen vill man inte ha grenar som ligger och skaver mot varandra och därmed kan skada barken. Inte heller korsande, inåtgående och kanske grenar som hänger ner, där risken är uppenbar  att du kommer att fastna varje gång du kör med gräsklipparen i sommar. Gör du allt detta räcker det mer än väl. Hur du ska klippa återkommer jag till.

"Vi var fler som frös..."