Nu blommar pipörten...

 
Alla har vi varit små...

För er som följt mig under våren så kanske ni kan dra er till minnes den lilla musen jag skrev om i

mitten av  april? Han levde som en kung ibland alla mina små fröplantor ute i lusthuset. Och kände sig verkligen som hemma också för här fanns det både sovrum, toalett och helt uppenbart en stor matsal...I vilket fall lyckades jag dock, i sista sekund, rädda det mesta av pipörter och solhattar. Och vet ni vad!!

Nu börjar äntligen pipörten blomma!

Nu är det ju för all del inte bara så att man sår och sen är livet frid och fröjd. Nej, nej...Jag fick göra en ny rabatt för det samma för att få plats med alla dessa nykomlingar. Kånka på stenar och hämta hem jord. Vidare i historien drog det även med sig "en del" nya inköp av rosor och perenner för att fylla upp ordentligt... På plats fanns redan, som tur var, honungsrosen, vilken jag drastiskt klippte ner för två år sedan, och som blommar igen, mångdubbelt, ihop med rosa underbart doftande och remonterande Portland-rosen 'Jacques Cartier'. Bakom har Damascena rosen 'Celsiana' precis slagit ut. En riktig höjdare! Jag hade visst redan en upptäckte jag när jag kom hem från växtshopen. Men två är ju bättre än ingen...

I brådrasket såg jag även till min förskräckelse att de gamla trädgårdsmöblerna antagit en väldigt blek och trist ton, dessutom blå...Såg inte klokt ut! Ny målarfärg hette svaret på det.

Framåt sensommaren hoppas jag mycket på jätte höstvädden. Planterade den i hörnet framför två klematis, som klättrar upp för nätet. Om allt går som det ska kommer vädden förhoppningsvis att växa upp över två meter och sväva med sina cremefärgade blommor över alla andra. Men nu njuter vi av pipörten så länge eftersom de små fröerna hade vänligheten att gå i blom och göra ägarinnan mer än nöjd, lycklig och glad...