söndag 22 september 2013

Sisten ut...


Sist ut i växthusets gurkavdelning är den här tunna och spensliga lilla saken. Undrar i mitt stilla sinne om den hinner växa till sig innan kylan kommer. Dagarna är fortfarande varma och sköna men nätterna börjar bli kalla. I vilket fall spelar det ingen roll hur det går för plantan har under sommaren förärat mig och min familj med massor av fantastiskt stora och goda gurkor.
Väldigt lyxigt!
 
Milla

fredag 20 september 2013

Vitlök - ett nytt försök...

 
I fjol blev min vitlök tanig och av de flesta klyftorna blev det överhuvudtaget ingenting. I höstas satte jag ingen ny eftersom jag med denna urusla skörd i färskt minne minsann inte tänkte fjäska inte. Vill det inte växa hos mig så odlar jag väl något annat istället. Morötter till exempel. Men trots att jag efter konstens alla regler täckte med fiberduk efter sådden så kom de som ett brev på posten - morotsflugorna! Då började jag nästan misströsta. Kanske jag bara skulle hålla mig till lite potatis och rädisor...Men så i år! Jättefina rödbetor, potatis och supergoda sockerärtor. Låter ju inte vidare avancerat för er som är riktiga odlarproffs, det förstår jag, men min plats är minimal och då får man välja grödor som går hem i familjen. Mangolden här om året. Alla tiders god men vem åt den?!
Jag typ!
 

Men vitlök är ju ändå trots allt ett måste. Minnena från uselsommaren 2012 har börjat blekna och lagom kavat har jag inhandlat nytt utsäde. Vitlöksklyftorna ska ner 6 cm djupt i jorden med att avstånd på 15 cm nu i september/oktober. Bra om de hinner rota sig innan tjälen kommer. De kommer även att få sin plats i en av pallkragarna där det är soligt, väldränerat och porös jord. Sen ser jag än en gång fram emot att få skörda vitlök i massor nästa sommar:-) Skam den som ger sig!
 
Trevlig helg!
Milla




onsdag 18 september 2013

Druvorna - äntligen klara...

 
Mmm, finns det något som slår nybakade kanelbullar?! Slank ner en i magen i skrivande stund. Storbak på gång mellan bloggande och ritningsritande. Ugnsklockan plingar i ett. Jag springer mellan ugn och dator hela tiden. Att några minuter kan gå så fort...Hade tänkt att dela med mig till lite nära och kära men det räcker nog till oss alla. Särskilt till en sugen trädgårdsmästare...Men! Nu var det inte detta jag hade tänkt att skriva om utan jag skulle bara berätta att ÄNTLIGEN är druvorna klara i växthuset! Här ska det mumsas!


Så söta och goda! Och de hänger verkligen så där perfekt över mitt huvud i växthuset
som jag drömt om.
 
 
Nu drar jag med mina världsbästa tjejkompisar till Palma på Mallis över helgen. Sol, bad, prat, god mat och dryck ska vi sex damer ägna oss åt och var kan man bättre avnjuta druvans slutprodukt än just på denna ö?!
 
Ha det bäst!
Kram
Milla
 
 
 

söndag 15 september 2013

Utsikt som heter duga...


På vår övervåning har jag mitt kontor. Utanför fönstret står det gamla äppelträdet 'Signe Tillisch', som jag beskär ganska försiktigt. Det har ett lite yvigt och busigt växtsätt och varje år är det översållat av både blommor och frukt. Så även i är. Man hinner inte med att plocka alla. De dunsar ner på gräs och i rabatter. Det är underbart lyxigt på våren att drömma sig bort över ett vitt hav med humlor och bin seglandes på vågorna. Här om morgonen drömde jag igen. Då hade blomsterhavet förvandlats till ett hav av äpple. Om det inte varit så längt ner till marken från platsen där jag satt hade jag sträckt mig ut och plockat. De finaste växer ju på något märkligt sätt alltid uppe i toppen!
 
Kram
Milla
 

fredag 13 september 2013

En fjäder i hatten...


Efter en aningens hektisk vecka, som innehållit både häckklippning, plantering, ritande, gräsklippning och annat smått och gott så tog A med mig ut i naturen i eftermiddags. Det är ju trevligt att hinna ses emellanåt och inte bara säga hej i dörren. Naturen för A är antingen en runda i motionsspåret, på jakt efter trattkantareller, en tur vid havet eller allra helst golf! Där hamnade vi idag. På golfbanan. I ett helt fantastiskt väder! Inte ett blad rörde sig på träden, solen sken och det var alldeles tyst omkring oss. Det senare, slog det oss, berodde ju på att fåglarna börjat flytta och slutat kvittra, höstvemod... Golfen gick så där men det är inget att hänga läpp över. Man får glädjas åt annat än golfbollar helt enkelt. Intill en bunker (som jag tyvärr besökte...) stod den här lilla flugsvampen och lyste som ett stoppljus. Dagen till ära med en fjäder i hatten!

Njut av helgen!
Kram
Milla