En ny liten hjälpreda...

Idag hade jag och min kollega Annika sällkap på arbetet☺Det var kanske hans träd vi var uppe och klippte i?! Det fick helt enkelt bli några goda mutor på vägen...

Ha en go helg!

Kram Milla 

Höst utanför fönstret...

En morgon i somras vaknade vi till det här. Blommande rosor och rosenvial. Fåglar som kvittrade och ljumma vindar. 

Idag har vi bjudits på en vindstilla söndag med fantastiskt väder och vår stora björk har färgat hela världen gul. Gräsmattan under är alldeles gulprickig av dess nedfallna löv. Rosorna har tackat för sig och trädgården ser faktiskt rätt rufsig ut. Med andra ord, så där lagom höstskönt.

Ha en fortsatt mysig söndag

Kram Milla

Uppdrag - rädda druvorna....

I växthuset hänger de fina druvorna fortfarande kvar i taket. Eländes elände även om de i ärlighetens namn smakar som allra bäst och sötast nu när de fått mogna riktigt ordentligt. Dock en del lite för ordentligt då de börjar förvandlas till russin. Med andra ord, dags att skrida till handling. Det får helt enkelt bli druvjuice. Supergott och enkelt. Jag bara kokar, silar och rör i minimalt med socker. Klart!

Kram Milla 

Tulpaner, tulpaner, lökar och lökar...

Idag fick jag äntligen ner mina tulpanlökar i jorden. Lila, vita, ljust gula, mörkare gula och röda. Fransiga, bulliga och enkla. Nu är de för all del inte i samma rabatt alla utan utspridda runt i trädgården. Annars hade det nog blivit en sillsallad utan dess like. En massa gåvoalliumlökar har också grävts ner samt påskliljor. Eftersom minnet är taskigt och inget är antecknat om vad som planterats tidigare så blir det spännande till våren...Men jag hoppas det blir fint!

Fint var det i alla fall idag när solen sken på den fina glasbärsbusken 

(Calliocarpa bondinerii) och dess lila bär.

Ha en härlig lördagskväll!

Milla

Höstens förfall och ljuvlighet...

       Chopin - Nocturne no2 opus9

Nu är de obönhörligen här. Höstmorgnarna med dis och dimma, råhet och kyla men även det ofrånkomliga förfallet i trädgården. Jag bara älskar det! Lugnet infinner sig på något vis och en hektisk trädgårdperiod börjar gå mot vintervila. En välbehövlig sådan för att ladda både batteri och för att kunna sitta i brasans sken och leta inspiration till nästkommande vår och allt det ljuvliga som den för med sig. 

Äpplena och fallfruktens tid...'Signe Tillisch', plopp, plopp trillar ner fortare än man hinner med. Jag har köpt en sån där äppelskalare-/ skivare-/ och urkärnarapparat:-) Perfekt för en latmask som mig! Jag "ställer" de hela färdigfixade äpplena i en ugnsfast form, klickar på mycket smör och sirap, hackade valnötter, lite ströbröd och sen vips in i ugnen. Gott och enkelt!

Förutom pålitliga 'Signe' har det varit oerhört dåligt med äpplen hos oss i år. Det blommade fint men var samtidigt kallt och dant så inte ett bi syntes till. Inte ett ända 'Åkerö' för första gången sen vi flyttade hit 1995. 'Transparent Blanche', som brukar digna av frukt - inget. Några fina röda sitter på familjeträdet, C'est tous! Bättre lycka nästa år. 

På tal om latmaskar, kålmaskarna är minsann inte lata. Ve och fasa när jag upptäckte att de huserade i pallkragen bland svartkål och grönkål. Svartkålen är favoriten nummer ett. Jädrans vad de kan käka! Marodörer! Plocka, plocka, plocka...

Skönt då att mitt i maskkriget kunna njuta av de rosor, som fortfarande bidrar till lite fägring i rabatterna.

'Zéphirine Drouhin' och 'Ghislaine de Feligonde'

 

Jag är väldigt förtjust i rönnar av alla de slag. Här är det 'Rosmari', med rosa bär, det hör man ju på namnet samt 'Fastigiatan', pelarrönnen, med lysande orangea. Snyggt!

Den lilla vita pärlrönnen. I år jättefin men ifjol såg den inte alls rolig ut. Då var jag på väg att gräva upp den och skicka den till bättre behövande. Denna är undantaget i min rönnförtjusning. Jag har svårt för att bestämma mig för om jag gillar den eller inte...

Den vita solhatten är på dekis men gräsen har sin högtidsstund.

Och plockar man inte kålmaskar så kan man mera angenämt plocka de sista björnbären, som växer uppför carporten eller låta ett hösthallon slinka ner när man passerar förbi. Hallonen blir bara fler och fler och huserar INGA småkryp:-)

Ha en riktigt härlig vecka!

Höstkramar 
Milla