Högt upp i lönnen...

Idag har jag hamlat lönnar. Högt uppe i ett av träden hittade jag det här lilla fågelboet. Så fint och placerat i en urgröpning i stammen med "väggar" runt omkring och med lövverket som tak. Fascinerande och smarta små liv.

Kram Milla

Fågelbordet...

Får jag lov att presentera matvraket!

Han har parkerat sig här och nåde den som försöker ta platsen! Nu har jag fått göra en specialare i fågelbordet så han blir tvungen att sitta på kanten, men utanför, som alla andra. Pilfinkar och gråsparvar är nämligen så slarviga när de äter. De sprätter och skvätter åt alla håll. Kompisarna som hoppade omkring på gräsmattan under måste ha varit stennöjda. Fröna regnade som manna från himlen. 

Nej tacka vet jag de mer sofistikerade talgoxarna. Här flygs det så elegant fram och plockas ett frö i taget. Fast för ett ögonblick levde de också som i himmelriket. Flera stycken satt nämligen under "matvraket" och mumsade allt vad de kunde. Tror jag det, när man inte behöver kämpa för brödfödan:-)

Sötast i stan är dock blåmesen (fast detta är sämsta bilden...men de är snabba) 

och rödhaken. Mina favoriter!

Och ser man på! 

Singlar det inte ner några små fjuttiga snöflingor? Jodå! De första i år:-)

Allt gott!

Milla

Kall morgon...

Vi har ingen snö, som på många andra platser i landet, men kallt. Morgonen var solig och gnistrande frostig.

Allt gott!

Milla

Tjuvstart....

Vet ni! Nu börjar jag! Systerdottern Emelie inspirerade mig till att nu var det minsann dags att börja dricka glögg! Där hon befinner sig snöar det så då känns det nog helt naturligt, kan jag tänka. Men jag har varit ute och jobbat i minusgrader hela dagen och det var rätt kallt... Rotade runt i källaren efter någon kvarglömd flaska från ifjol. Minsann! Den som söker hon finner. Första muggen är nu tömd. Värmde kropp och själ. Särskilt tårna och fingrarna, som klagat lite idag fast jag försökte hålla ångan uppe😊 

Kram Milla

En gul värld från insidan...

Härom dagen kändes det som att vi var inbäddade i en gul värld. Stod man inne i huset och tittade ut visade sig hösten från sin allra bästa sida. Då det varit vindstilla i flera dagar hade löven bara singlat rakt ner och legat kvar där de landat. Var tvungen att föreviga med kameran i högsta hugg. Och det var tur det för kort därpå började det blåsa (som vanligt här vid kusten) och alla löv for hit och dit och samlades i högar i carport och källartrappa. Men så här härligt var det om vi tittade ut genom köksfönster och vardagsrumsfönster.

Allt gott!

Kram Milla