lördag 22 december 2012

Granen står så grön och grann...

Igår kom, efter många om och men, granen på plats. Jag var tillsammans med min man och handlade gran förra helgen. Redan då var jag smått skeptisk till "underverket". Den såg nämligen rätt klen och spetig ut. Vi har plats till en stor maffig gran men...A såg på mig med trött blick när jag började vela. För att inte prata om den norrländske julgransförsäljaren. Han visade den ene fulare än den andra. Jag var med andra ord negativt inställd till vårt arma inköp innan den stackaren ens kommit innanför dörren.
Men med hem kom den och in kom den. Det var då! Den snedaste julgranen i historien stod framför mig. Med fasa såg jag hur den liksom levde ett eget liv tjugo cm vid sidan om julgransfoten. Såg ut som ett c. Nää, sa jag till A, vad ful! Han himlade med ögonen och menade att med allt tingel och tangel så syns det ändå inte! Den lätte gick jag inte på. Tänk vad trist och gå och se ett stort c i jul varje gång man kommer ner i köket. Själv e bäste dräng tänkte jag, tog bilen och körde till en annan granförsäljare och beskrev mitt öde. Väldigt förstående och med deltagande blick plockade han då fram en stor, fluffig, tät och väldoftande gran. Nu doftade den andra säkert också gott men då den redan var avpolleterad så märkte jag inte det. Näsan var avstängd. Glad i hågen fiskade jag upp ännu ett par hundralappar ur den snart tomma julkassan (nöden har ingen lag!) och efter att ha lovat att återkomma till nästa jul for jag visslande hem med min nya FINA gran.
Foto: Min papparazzidotter Sara.
Det är väl för all del inget praktexemplar men kräver fyra man för att omfamna. Den ratade kollegan ligger ute på altanen och blir perfekt till att täcka rosorna med. Sen kan gästerna få torka fötterna på resten utanför dörren när de kommer på julafton.
God Jul!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du tittar in! Alla hälsningar gör mig jätte glad!
Kram Milla