Trädgården full av fluffiga bakelser...

Som stora fluffiga doftande gräddbakelser har de så äntligen sin högtidsstund i trädgården - pionerna!

Många måste man plantera och många väcker också ens habegär!

Jag kan t ex inte tänka mig en sommar utan söta fröken 'Sarah Bernhardt'. Fast hon är väl stöttad så är blommorna så tunga och maffiga så man får nästan ligga på rygg för att kunna titta in i dom... 

Men, underbart är kort och en väldigt regnig måndag gör dem lite hängiga och skarp sol får dem att blomma över så fort. Därför, njut allt vad du kan!! Borra näsan så långt ner ibland alla kronbladen som det bara går och insup den underbara doften! Sen kan du plocka fram det minnet en kall dag i november...

Sallat och rädisor...

Idag var det skörd i grönsakslandet. Sallat till lunch med en touch av färska rädisor. Dags att så lite nytt igen nu så det räcker länge i sommar. Sallatsfrön har svårt att gro om det är för varmt. Detta  verkar ju dock inte vålla några större bekymmer den här sommaren eftersom man undrar när kvicksilvret har tänkt att krypa över 15 graders sträcket. Men, men man vet aldrig så det gäller att få fröna i jorden illa kvickt. Jag har en bra plats för min lilla sallatsodling, sådär lagom soligt mitt på dagen. Eftersom de växer i en odlingslåda är mullhaltig jord lätt att fixa. Jag har grundat med en jättefin ekologisk jord och sen blandat i både kompost och kogödsel. Det är viktigt att sallat inte torkar, jämn fuktighet är vad som gäller. Jag brukar täcka med markduk tills de visar sig. 

Mina vaxbönor 'Dragon's tongue' har kommit upp. Det är en gammal sort från 1925 som endast blir ca 40 cm hög, är cremegula med purpurfärgade strimmor. Mmm, krispigt och gott! De ska får växa upp mot morfars gamla järnsäng, som han sussade i som liten. Jag sågade av gavlarna, tyckte de var för fina att slänga. Perfekt klätterstöd och fräcka också om jag får säga det själv...

Nu grönskar det i växthuset...

Så här såg det ut tidigt i maj hemma i trädgården. Som den odlarentusiast jag är sådde jag för glatta livet när vårsolen tittade fram. Gick väl sådär kan man säga! Tomatplantorna fick sorgmyggs-angrepp (kom nog tyvärr med jorden) så jag fick slänga alla. Men skam den som ger sig. Inhandlade några plantor och odlade även upp nya. De växer så det knakar och ser jätte fina ut. Återstår bara att se om det blir några tomater innan jul...Annars har det satt fart och det grönskar i växthus och i min lilla odlingslott. Jag älskar att gå där och pyssla. Ifjol var växthuset helt nytt. Jag köpte fin ekojord, la på extra kogödsel och piffade till med tegelgång och allt. Med andra ord fräscht, fint och utan ohyra. Då växte det så in i hoppsan! Tomater, gurkor, druvor, paprikor, aubergin, melon, kapkrusbär...ja, ni hör ju. Det blev som en djungel hur mycket jag än klippte bort. Blev aningens ivrig och ögonen ville ha mer än hjärnan egentligen begrep blev för mycket...

I år håller jag därför huvudet kallt! Har begränsat antalet sorter (växthuset är ju än dock bara på 6 m2...) och än så länge artar det sig riktigt väl. Tomater (lite många kanske...), 2 st gurka, endast en paprika och min druvplanta. (Druvan lär väl växa mig över huvudet den också. Men den dagen den sorgen. Ser mig själv sitta där, sträcka upp handen mot taket o knipsa av den ena klasen efter den andra. Himmel, vad det ska bli gott...) Har fyllt på med ny fin ekojord och gödsel så det ska nog bli bra. Utanför i mina små, dock få, men naggande goda odlingslådor har jag också stillat mig. Potatis, morötter, sparris, bönor, lök, lite sallat och rädisor så klart. Sen har jag röda-, vita- och svarta vinbär, hallon, rabarber och jordgubbar runt omkring. Inte mycket utan mest för känslan att kunna gå ut och plocka lite till frukostfilen eller eftermiddagsfikat. Nu väntar jag bara på SOLEN! För regn har grödorna fått i helgen det ska gudarna veta...

I denna ljuva midsommartid...

Så var midsommarafton över för denna gång. Det blev en ack så regnig men som vanligt väldigt härlig dag med hela gänget (vi är måååånga stora och små...). Start med min traditionella jordgubbstårta sen midsommarstång inkl små grodorna, sill, nubbe och som grädde på moset,  "göingetöserna". Vad är då detta för fenomen undrar ni?? Jo, det är vi sex damer i sällskapet som är lyckliga(?) ägare till en hembygdsdräkt och som denna magiska kväll iklär oss denna skapelse. Hujedamig, säger kanske ni, och det gör nästan vi själva också... Men vi fryser dock sällan eftersom det på västkusten har en förmåga att ofta vara lite kylslaget vid midsommar och en hembygdsdräkt, som bekant, är mycket ylle. Hörde av en lite deppig och smått frusen man i sällskapet igår att Sveriges medeltemperatur är +3 grader. Låter ju inte kul när man får det så där svart på vitt! Han skulle kunna tänka sig att flytta till Spanien i brådrasket men nja...jag nöjer mig med en varm dräkt. För när regnet hade upphört och vi gick ner till stranden på kvällen, det var soligt och helt vindstilla, så sa vi alla att vi är verkligen lyckligt lottade som får bo så här vackert!! PS. Jag ska bespara er kort på "göinge"....

Ha en fortsatt härlig midsommarhelg!

Rosenstriten...

Jaha, så var nästa "kompis" på besök ibland rosenbladen, nämligen rosenstriten. Den suger växtsaft ur bladen så de får fula vita prickar vilka tyvärr okäckt finns kvar resten av sommaren. Inte vidare kul om det blir kraftiga angrepp. Striten sitter på undersidan av bladen. Rör man lite så hoppar det lilla djuret iväg med sina "kraftiga" lår (hm ja, allt är ju relativt...) och de fullvuxna stritarna (ca 3-4 mm) kan även flyga. Äggen lägger de helt ogenerat i barken på unga skott. Rosenstrit är vanligast på rosor som inte klipps så ofta som  t ex busk- och klätterrosor. Jag får angrepp i stort sett varje år på min 'Flammentanz'. Men, men det är bara att bita ihop. Eftersom jag inte använder besprutningsmedel i min trädgård och man bäst bekämpar dem med något växtvårdmedel när de är unga (de kan inte flyga då) så får jag ju helt enkelt leva med dem. Rosenmedaljens baksida...Ska försöka att klippa ner lite hårdare framåt vårvintern så kanske några ägg ryker på vägen. Rosen i sig blommar lika villigt varje år ändå även om striten flyttat in...