Gott Nytt År!

 så

Ett år till har svischat förbi. Fort gick det som vanligt och mycket spännande och roliga saker har hänt. Nu ser jag med glädje fram emot 2013, som jag hoppas har lika mycket att erbjuda både i trädgården och i livet överhuvudtaget. Tack alla ni som varit inne och läst och lämnat fina kommentarer på min blogg under mitt första år som bloggare! Det har varit en ny värld för mig och jag tycker att det är fasligt kul! Hoppas jag lyckats dela med mig av det lilla jag kan och även av andra fantastiska människor som inspirerar mig både vad det gäller trädgård och annat. Tack till min lilla Sara, som pluggar estetiskt program med fotografering i Halmstad och som så tålmodigt hjälpt sin ömma moder med heta tips när denna frågat om fotografering, redigering och layout. Lite trött på mig emellanåt...Men mitt motto är ju "själv är bäste dräng" så jag reder mig ganska bra själv nu (ibland är hon faktiskt t o m impad över morsan...tro det eller ej, ska rätt mycket till). Tack till lillasyrran som brukar påpeka stavfel (och det snabbt)...Nåväl mycket att lära fortfarande och det gör man ju som bekant så länge man lever! Det första som händer 2013 är "Trädgårdsfest mitt i vintern" i Varberg, i Trädgårdsamatörernas regi. Då bär det iväg med ett helt gäng trädgårdsmästarkursare på föreläsningar en hel helg. Ska bli fantastiskt roligt!

Återkommer så klart om detta.

Må så gott och jag önskar er alla ett riktigt festligt nyår och ett underbart

Gott Nytt 2013!

Många Kramar

Milla

Hestercombe Gardens

Denna utsikten ifrån vardagsrummet skulle väl kännas ganska rättvis, eller? Få förunnad men en dröm för oss andra. Detta är den nedsänkta parterrträdgården "Great Plat" på Hestercombe designad av Gertrude Jekyll och Edwin Lutyens mellan 1904-1906. 

 Sir Edwin Lutyens ritade i samma veva även detta underbara orangeri som ligger ca 50m från det stora huset. Orangeri, murar, trappor och så klart även den fantastiska trädgården är idag kulturminnesmärkt (National Heritage Protection) enligt Grade 1.

Örtagården

Magiska trappor och murar där blommorna vällde ut.

Trädgården besöks av runt 70.000 personer varje år och det finns en jättefin restaurang och en trädgårdsbutik för den som ville shoppa loss. Det gjorde vi...

 

PS. Från det ena till det andra. Du har väl inte glömt att beskära vinrankan om du är en lycklig ägare till en sådan. Hög tid!

 

Ha en skön helg!

Hestercombe Gardens siktlinjer...

Så här under årets sista självande dagar kan väl aldrig ännu en liten återblick till min trädgårdsresa i England vara fel. Efter att ha rest runt med klassen till bland annat både Heligan gardens och The Eden project hade turen kommit till det underbara Hestercombe Gardens utanför Taunton, Somerset. Den edwardianska delen av trädgården är skapad av den fantastiska Gertrude Jekyll och arkitekten Edwin Luytens i början av 1900-talet. Gertrude var verksam under Arts and Crafts rörelsen i England. Hon arbetade som konstnär, författare och trädgårdsarkitekt och förespråkade en informell småträdgårdsstil med gammeldags blommor, planterade i mjuka grupper.

Det jag bland annat gillade med denna trädgården var alla fantastiska siktlinjer, grindar och portar som bara avslöjade så där lagom mycket om vad som dålde sig innanför.

Utsikt ut över den somersetska landsbyggden.

 Den fantastiska rosenportalen.

Här måste man ju bara kika in...

Solen värmde och i örtagården doftade det underbart av alla olika kryddor. Men jag slogs mest av de fina taken och utsikten mot skogen som skymtade där emellan.

Siktlinjer, portar och grindar ja. Rabatterna gick inte heller av för hackor. Fast de sparar jag till nästa inlägg...

Julrosen är vaken...

Även om det är vinter och man tycker att inget borde kunna leva där ute i den kylslagna trädgården så blir man lika förvånad varje år. Det är under de vissna löven och pinnarna det händer! Solen tittade fram lite (väldigt) kort idag, det var plus fem grader och den stackars snö som föll lillejulafton var ett minne blott. Gräsmattan var nästan grönare än på sommaren och det kändes nästan som vår i luften. Då kunde jag inte hålla mig längre. Det var dags att skaka av sig juldagens mätthet och slöhet och ta en liten snabbtur i trädgården.

Jag lyfte bort de vissna löven på den stora vita julrosen på norrsidan. Den står mest vind- och kylutsatt men var ändå full med massor av stora maffiga blomknoppar! Man blir helt lycklig och önskar att om man knäppte med fingrarna så slapp man hela den långa vintern och vips så är det mars och vår i luften på riktigt.

En riktigt god och fröjdefull jul!

 

Kram till er alla

Milla

Granen står så grön och grann...

Igår kom, efter många om och men, granen på plats. Jag var tillsammans med min man och handlade gran förra helgen. Redan då var jag smått skeptisk till "underverket". Den såg nämligen rätt klen och spetig ut. Vi har plats till en stor maffig gran men...A såg på mig med trött blick när jag började vela. För att inte prata om den norrländske julgransförsäljaren. Han visade den ene fulare än den andra. Jag var med andra ord negativt inställd till vårt arma inköp innan den stackaren ens kommit innanför dörren.

Men med hem kom den och in kom den. Det var då! Den snedaste julgranen i historien stod framför mig. Med fasa såg jag hur den liksom levde ett eget liv tjugo cm vid sidan om julgransfoten. Såg ut som ett c. Nää, sa jag till A, vad ful! Han himlade med ögonen och menade att med allt tingel och tangel så syns det ändå inte! Den lätte gick jag inte på. Tänk vad trist och gå och se ett stort c i jul varje gång man kommer ner i köket. Själv e bäste dräng tänkte jag, tog bilen och körde till en annan granförsäljare och beskrev mitt öde. Väldigt förstående och med deltagande blick plockade han då fram en stor, fluffig, tät och väldoftande gran. Nu doftade den andra säkert också gott men då den redan var avpolleterad så märkte jag inte det. Näsan var avstängd. Glad i hågen fiskade jag upp ännu ett par hundralappar ur den snart tomma julkassan (nöden har ingen lag!) och efter att ha lovat att återkomma till nästa jul for jag visslande hem med min nya FINA gran.

Foto: Min papparazzidotter Sara.

Det är väl för all del inget praktexemplar men kräver fyra man för att omfamna. Den ratade kollegan ligger ute på altanen och blir perfekt till att täcka rosorna med. Sen kan gästerna få torka fötterna på resten utanför dörren när de kommer på julafton.

God Jul!

Opp amaryllis...

 

Jaha, så var det som vanligt igen! Vintern kom helt av sig mitt i vårt julmys, pyntande och nynnande till "White Christmas". Från att ena dagen ha 15 grader kallt och ett gnistrande snötäcke utanför dörren så slog vädret om i ett nafs och allt regnade bort på ett par dagar. Så där lagom till jul! Ännu en äkta grön västkustjul för att vi stackare inte ska bli helt förvirrade! Men! Då gäller det att ha ett ess i rockärmen att glädja sig åt. Och, det har jag. Nämligen amaryllis! Nu slår de ut i all sin prakt. Bara att njuta, njuta, njuta...Eller vad säger ni om denna skönhet - "Dancing Queen"? Det kan minsann behöva dansas för att pigga upp i det här julvädret!

Vackrast alla kategorier - "Aphrodite". Hör man ju till och med på namnet hur vacker den är!

Sen var det ju den där "gula" (kommer ni ihåg??), som inte var vidare värst gul utan mer limefärgad...men den ger sig inte. Blommar fortfarande!

Det har slagit mig när jag går runt i huset, att jag har bara vita/rosa amaryllis. Inga röda...lite trist kanske, men så ligger det till och sån är jag.

Det gäller att passa på och njuta lite extra och titta riktigt närma...

...för underbart är kort!

 

 

Bland kyssar och trynen...

Igår samlades vi syrror med familjer hemma hos oss för den stora julgodis-fixar-kvällen. Godis som ska krängas på lillejul hemma hos yngsta systern och svågern. Vuxna och barn delades in i par med uppgift att göra julgodis med varierad smak (och stil). Men först smakade vi av både årets hemmagjorda glögg och besk!

Mina tre söta "knoddar" och moster Rika rörde och rörde och rörde. Årets godisupplaga bestod  av knäck med turkisk peppar, det gamla säkra kortet mintkyssar, tomtefudge, Anders lakritsmums (min mans eget påhitt...) och favvisen alla kategorier: brända mandlar!

Egentligen är ju julgodis en förskräckligt söt och sliskig historia. Man äter sig fort mätt kan man väl säga. Men det är roligt att göra och ni skulle se aktiviteten i köket! Det rörs och vispas, hackas nötter och smälts choklad.

Kvällen avslutades med en marsipangris tävling. Nu verkade dock vissa ha missuppfattat uppdraget då en del "grisar" saknade både tryne och knorr...Ja, ni ser ju själva...

Min och svågerns gris (det var faktiskt en GRIS) fick blommor och chokladäpple i munnen. Emmas och Moas grisar vältrar sig i gyttja. Men jag måste faktiskt, om än motvilligt, erkänna att storasyrrans och Emelies gris var liiite, liiite snyggare än alla våra skapelser. En rultig och gosig gris som ligger på rygg och njuter av livet innan den ska bli julskinka...eller förvinna ner i morfars mun, för han är den store marsipanätaren i släkten.

Idag, när ingen såg, var jag helt enkelt tvungen att ta några smakprov från det stora godisfatet. Det verkade som en bra idé just då men nu mår jag illa!! Skulle nöjt mig med en liten bit...

 

Hoppas ni får en riktigt härlig lördagskväll!

Jag ska äta julmat med min bästis!

 

Kram

Milla

 

Skurna pepparkakor...

 

Kusin Maries skurna pepparkakor är numera ett måste till jul! Försvinnande goda (många slank ner under tiden jag fotade...) och lätta att göra. Här kommer receptet.

Skurna pepparkakor med mandel

 

200 gr smör

1,5 dl sirap

2,5 dl strösocker

1 msk kanel

1/2 msk nejlikor

1/2 msk ingefära

1/2 msk stött kardemumma

3/4 msk bikarbonat (blandat med vetemjölet)

7,5 dl vetemjöl

50 gr finhackad, skållad mandel

 

Smör, sirap och socker smältes samman. Låt svalna lite..

Tillsätt kryddor, bikarbonat med mjöl och mandel.

Rulla till två korvar (ca 4-5 cm i diameter) och lägg plastfolie om vardera rulle. Förvara rullarna i kylen i ett dygn. Tänk på att vända rullarna emellanåt och jämna till dem så att de blir fyrkantiga till formen.

Skär ca 2-3 mm, tunna skivor och lägg på en plåt. Grädda i 200 grader i ca 7 min.

 

 

 



Nu tändas tusen juleljus...

 

Igår slog de då till! Ljusstöparligan! Detta gäng går inte av för hackor, det kan jag lova er. "Ligan" består av en underbar samling pratglada, matglada, godismumsande samt glögg- och vin drickande damer. Som traditionen bjuder samlas vi varje år i juletid hemma i mitt kök för att stöpa årets upplaga av, just det, juleljus.

 

 För dig som aldrig provat att stöpa egna ljus så kan jag härmed avslöja att: Man doppar!! Doppar! Och doppar! Drar så de blir raka och fina sen doppar man igen. Ett par timmar tar det att stöpa ca 120 ljus. Men det är väl värt besväret och vi är många som hjälps åt. Då inte alla kan doppa samtidigt så får de arbetsbefriande damerna sitta och snacka. Det är de oerhört bra på. En och annan chokladpralin och klunk vin slinker också ner mellan meningarna.

 

 

Här hänger ljusen på rad. När de är färdiga och under tiden som de svalnar måste de hårt arbetande kropparna också få sitt. Då har nämligen tiden kommit för trattkantarellsoppan. Maries mumsiga efterrätt var till slut pricken över i. Efter allt detta kan man sen i sitt stilla sinne förundra sig över hur det överhuvudtaget är möjligt att vakna klockan halv sex morgonen därpå och känna magen kurra...

 

 

Nåväl, en kväll med alla dessa fantastiska kvinnor går ju bara så himla fort. Huset blev tyst när de gått och julmusiken och skratten klingat ut. Nu dröjer det ett helt år tills nästa stöpning. Under tiden får vi njuta av den vackra lågan, som bara ett riktigt hemstöpt ljus kan ge.

 Ljus stöpta av värme och kärlek!

Tjingeling!

En gammaldags julmarknad...

 

 

 Det gäller att vara piffig och påhittig, som trädgårdsmästare när vintern är kall och mörk och det inte går att gräva ute. Min kompis Ellan och hennes Uffe är just det. I sin underbara gamla kringbyggda gård i Grevie Kyrkby hade de i helgen ställt till med en riktig gammaldags julmarknad. Med gnistrande snö och en termometer som visade -10 grader (snorkallt...) var julstämningen på topp.

 Många olika utställare fanns på plats. Allt ifrån Maries och Maries gosiga fårskinnsfällar och kuddar...

....till underbart nybakat vörtbröd som Anders ifrån Bäckdalens Handelsträdgård knådat till.

Gnistrande ljus, glögg, chokladpraliner, ostar och korv, sill, silversmide, julgranskulor, kransar, keramik, nygräddade kanelsnäckor direkt ifrån stenugnen (smakade ljuvligt, tack Uffe!), hyacinter och mycket, mycket mer. En härlig blandning för alla smaker!

 

 

Denna värmekälla var onekligen ett populärt tillhåll när kylan bet i tår, fingrar och kinder. Det tog halva kvällen innan jag själv hade tinat upp (och då var jag bara besökare...). Men en skiva av det nyinköpta vörtbrödet med god ost värmde enda in i själen.

Ha en skön söndagkväll! Det har jag redan i soffan under en varm filt. Tänker inte sticka näsan utanför dörren mer idag... Där är tyvärr lördagens vackra frostvita vinterdag redan ett minne blott. Snöstormen viner nämligen runt husknuten...