Nu råder bråda tider för trädgårdsmästaren. Dagarna blir långa. Det är mycket som ska planteras, vilket är komplicerat då det sedan länge råder bevattningsförbud i Laholms kommun. Man får vattna med kanna men inte med slang...ja, ni förstår ju, vilken tid allt tar och vilken utmaning det blir att hålla liv i alla små plantor. Men vad göra?! Ända fördelen med torkan är att det inte växer något ogräs. Det är knappt något annat som växer heller, gud bevars...inte lätt att vara trädgårdsälskare. Smått deprimerande faktiskt. Samtidigt får man ju sig en tankeställare om vad vi gör med fint dricksvatten. Det är en allvarlig situation och alla måste försöka dra sitt lilla strå till stacken. Spartipsen duggar tätt. Jag försöker hålla liv i pallkragar, bland pelargoner och i växthuset Resten får klara sig så gott det går. Fast mitt i all bedrövelse och vattenkannespringande så finns det några ljusglimtar. Den kinesiska gulrosen har slagit ut. Först på scen!
'Aïcha' rosen har stora knoppar. Om vädret tillåter så slår hon också ut framåthelgen. Alla rosplantor har mycket knoppar. De gillar värmen! Men tyvärr verkar det blir ett rosstekel år. Usch och blä...
Trädpionen blommade för första gången. Oj, vad jag har väntat! Tre blommor som slog ut i värmen och blommade över innan jag hann blinka😊
Aklejorna är här! Alldeles ljuvliga, som vanligt! De poppar upp varhelst de vill och det får dom. I like!
Däremot har hostorna det lite kämpigt med torkan. Inte så att de hänger, men de är inte riktigt så stora som de brukar.
Avslutar med söta alpklematisen. Nu är det dags att knyta sig. Ny dag, nya utmaningar imorgon. Min man säger att jag snarkar när jag jobbar mycket ute...förstår inte...det tror jag inte ett skvatt på. Jag som är så tyst och snäll...
Kram Milla
Kram Milla
