Jag gick min trädgårdsmästarutbildning på Norrvikens trädgårdar utanför Båstad. En underbar oas med ett fantastiskt varierande växtmaterial. Perfekt för oss studenter, som skulle ta yrkesbevis i växtkännedom. Här kunde vi både lukta, se och känna. Norrvikens vara eller icke vara har dock varit på tapeten i många år. Det kostar att driva en sådan anläggning och frågan om hur och av vem den skall drivas har nötts och blötts. För inte så länge sedan gick trädgården tyvärr i konkurs och nu hotas dess existens. Det vore ju förfärligt om den inte på något vis får drivas vidare så att kommande generationer också kan få ta del av Rudolf Abelins skapelse.
Men vi hade som sagt tur som fick vara där och njuta. Första våren fick klassen välja olika odlingsprojekt inne i trädgården. Vi var fyra stycken som valde att restaurera den gamla kryddträdgården. Hyffsat övervuxet och trist såg det ut när vi först kom dit.
Vi började med att försiktigt beskära den gamla syrénbersån då vi insåg att detta
var den perfekta fikaplatsen!
När vädret var underbart och fåglarna kvittrade var vår grupp sällan ensam under pauserna utan fick ofta sällskap av klasskompisarna. De måste att känt kaffedoften genom hela Norrviken...
Vi fick försöka ta tillvara på så mycket gammalt plantmaterial som vi kunde och göra det bästa av de ganska knappa förutsättningarna. Men först skulle allt grävas bort, sorteras(!) och jorden förbättras.
Gången skulle skyfflas och få en ansiktslyftning
När allt var klart, vitsipporna blommade och solen värmde pustade vi ut och njöt av denna ganska avskilt belägna, men ack så ljuvliga plats, i trädgården!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du tittar in! Alla hälsningar gör mig jätte glad!
Kram Milla