Krolliljor och väntan på liljebaggar...

Jag hade egentligen för flera år sedan givit upp kampen mot den lilla röda illbattingen liljebaggen,  Lilioceris lilii. Bestämde mig för att det kommer inte in en lilja till i mina rabatter. Jag var så trött på att smyga runt i trädgården för att försöka fånga de små men storätande monsterna innan de kalätit och förstört mina liljor. De är kluriga och reagerar på vibrationer i marken och på din skugga om man närmar sig. Vips så slänger de sig ner på jorden. Då ligger det ju närma till hands att tänka att så röda och fina djur borde ju inte vara så svåra att hitta. För de är verkligen röda! Men ack, de kastar sig på rygg, visar sin svarta mage och ligger helt stilla. Det gäller att vänta ut dem tills de vänder sig igen och försöker gräva sig ner i jorden. Då! Ska man fånga och trampa ihjäl dom mot något hårt. Jag lovar, en liljebagge kommer inte ensam, han har många kompisar. Pigga är de också. Flera gånger om dagen måste man ut på jakt. Missar man en dag så ser man genast resultatet. Nä, inga liljor mer... ända tills i förfjol...då jag var på trädgårdsmässa och hittade billiga krolliljelöker. Alla vet ju hur underbara krolliljor är! Helt plötsligt hade jag visst förträngt alla vedermödor med de förhatliga liljebaggarna och kunde tydligen inte motstå köplusten. Lökarna kom i alla fall med hem och glatt ner i jorden på hösten. Förra sommaren jagade jag baggar...i år får jag troligtvis jaga baggar. Men håll med! De nya skotten är ju läckra och jag har säkert all anledning att återkomma med resultatet i sommar om ingen annan har hunnit före och käkat upp allt...